Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...

söndag 12 januari 2014

Tigertail Airboat i Everglades


Vår roadtrip i Florida under två veckors tid var helt fantastisk varje dag, men när jag får frågan vad som var allra bäst svarar jag faktiskt den alldeles otroliga turen vi fick i två timmar med en egen guide på en airboat i Everglades. Jag visste inte ens att Everglades var så otroligt stort innan vi kom dit så bara det var en häftig upplevelse.


Tigertail Airboat Tours är ett av fyra företag som trafikerar Everglades och det enda som erbjuder privata turer. Under två timmar fick vi lära oss en hel del om alligatorer, sköldpaddor och naturen och det var en upplevelse jag aldrig kommer att glömma.

Vi åkte också ut till två öar med små hus utan väggar på. Dessa öar har använts som hunting camps för familjen Tigertail tidigare, men numera vårdar de unga alligatorer och andra djur där.


Hörselkåpor delades ut till oss alla när vi satte oss i båten, för det är en flygplansmotor där bak och den låter fasansfullt högt. Riktigt snabbt går båten också så det kittlade rejält i magen innan jag vande mig. Ibland körde vi i något som kan liknas vid gångar, men lika ofta köra vi bara rakt över gräset så stickor och strån yrde och i början var jag livrädd, för tänk om vi skulle köra på något där i vildmarken?


Det gjorde vi inte som tur var, så snart kunde jag njuta av att susa fram lika snabbt som om vi kört bil på motorvägen. En härlig känsla!


Alligatorn som vår extremt kunnige guide håller i här är ungefär fem år gammal och han kallas Quasimodo eftersom han har en puckel på ryggen. Hans fötter är sneda och båda dessa fysiska bekymmer kommer sig av att han fick fel mat när han var liten och bodde hemma i en familjs trädgård.


Tyvärr har det varit vanligt, och förekommer fortfarande, att människor tycker att det är charmigt att ha en levande liten alligator i sin trädgård. Då verkar de inte ha tänkt på att den växer tämligen snabbt och då inte alls går att ha i en vanlig villaträdgård, vilket självklart inte är det minsta lämpligt ens när de är små och numera inte heller lagligt.


Vi fick gärna hålla i Quasi och också klappa honom. Han var helt bedårande söt!


När guiden kliade Quasi på nosen skrattade han så fint och öppnade sitt stora gap i ett brett leende. Nog har käre maken och Quasi leendet gemensamt???


Den här lilla alligatorbebisen fick vi också hålla om vi ville, men det vågade ingen av oss för den var så himla liten och såg så ömtålig ut att vi nöjde oss med att titta på den. Den var betydligt mer lik de små ödlorna som brukar kila omkring lite varstans i varmare länder än en alligator.


Det fanns flera olika typer av sköldpaddor på ön och jag har aldrig funderat över hur olika varandra de faktiskt är. En del har halsar så kan bli så långa att de når halvvägs ner på skalet på sig själva när de böjer huvudet bakåt.


Andra hade en nos som sticker fram nästan som en näbb och ytterligare andra hade ett skal som snarare var som ett bälte runt midjan än en heltäckande platta under magen, som jag trodde att alla hade.



Och färgerna på dem var också olika. Mycket spännande att få se allt detta och min allmänbildning har fått sig en fin dos.


Allra mest fascinerande var kanske ändå Papa Gator. Han är en vild alligator som har en ö som sitt revir. Hans flickvän Mama Gator kommer också dit och det tycker han är okej, men i övrigt är det hans ö. Han är helt fri och kommer och får som han vill, men när vi kom till ön såg guiden att han var nära kanten, så guiden hoppade över staketen, vilket besökare absolut inte får göra eftersom han faktiskt är tolv fot lång och livsfarlig, och ropade på honom på alligatorspråk.


Guiden lät väldigt märkligt, men Papa Gator, som känt honom i femton år, kom genast fram till honom för att umgås. För guiden är den enorma alligatorn ofarlig, hävdade den modige mannen, så han satt där på huk och pratade med sin vän. Som han själv sa med ett skratt:

- I have big and dangerous friends in low places.



Guiden erbjöd sig att ta några tjusiga närbilder med käre makens kamera och för att vi skulle få riktigt coola bilder kliade guiden alligatorn på nosen så han öppnade sitt stora gap. Otroligt häftigt att se och bilderna blev ju fantastiskt bra!


Nog är det imponerande urtidsdjur? Det är ju för att alligatorer, elefanter och noshörningar finns på jorden som det över huvudtaget går att tro att det en gång i tiden funnits dinosaurier.


De två timmarna i Everglades gick otroligt snabbt och när vi återvände till bryggan vi startat vid började solen gå ner. Omtumlade av naturupplevelser åkte vi sedan vidare till Miami Beach - en enorm kontrast till naturreservatet...



5 kommentarer:

Anonym sa...

Vilket ovanligt och intressant inlägg. Måste erkänna att jag "hajade" till när jag såg din nya Header. Jag hade gärna åkt det speciella fordonet, men jag har inga planer på att byta husdjur. Kram

Susanne sa...

Spännande läsning. Everglades får ett besök av mig i september.
Kram

Maria sa...

Florida och Everglades är helt fantastiskt!! Jag bodde i Florida ett år när jag var ung förlåt yngre och hoppas att jag någon gång får möjlighet att åka dit med min familj och återuppleva det igen.
Jag blir mer än lovligt sugen när jag ser dina fantastiska bilder!
Kram

Jeanette sa...

Vilka otroliga minnen ni har fått. Men just den här upplevelsen hade nog inte varit något för mig som är rädd för allt utom flugor ;-)
Kram

Unknown sa...

Hej Johanna
Jag läste precis ditt fina inlägg om Tigertail airbots.
Vi ska åka till Miami om två veckor och vi har tänkt att besöka Everglades och letar nu efter ett bra företag som kan erbjuda guidning.
Min fråga är hur lång guidning ni köpte?
Jag såg på deras hemsida att dom erbjuder lite olika lösningar.
1 tim semiprivat
1 tim privat
1,5 privat
2 tim privat
etc
Vilken åkte ni?
Var det nåt ni nite var nöjda med?
Tog ni er dit på egen hand?
Mycket frågor men jag är oerhört tacksam om du har tid att svara.
Mvh Cissi Johansson